elinamede

ohja och den känslan vill inte riktigt försvinna även om den just nu känns under kontroll. Igår låg jag bara på soffan, frossade, sov och kräktes om vart annat. Gick i säng vid niotiden för att orka upp i morrse och jobba men istället var det upp i natt och även i morrse för att kräkas. ett tag trodde jag faktiskt jag fått magsjuka men icke. hur som ställde jag in jobb, min dyrbara buffring. men min olycka är väl någon annans lycka så varsågod.  denna dag började även den på soffan sedan fick jag lov att pallra mig upp och till affärn för att fylla på våra skåp som ekade tomma. inne på affären trodde jag att jag skulle få ge upp. kallsvettades och ville bara spy men jag tog mig till kassan och hem igen. nöjd med att åstadkommit något. sedan lyckades jag även röra ihop en helt okej tortelinigratäng också. men nu är det nog soffan som gäller en stund. älskling är och tränar så. ett detaljerat inlägg om mig och min självömkan. tack och hej